Med klimakteriet eller övergångsåldern menas den långa tidsperiod under vilken de flesta känner av
olika klimakteriesymtom. Menopaus betyder i sin tur den sista mensen. Eftersom menscykeln kan
vara nog så oregelbunden innan den upphör och mensen kan utebli i långa tider, kan menopausen
konstateras först då det gått ett år efter den sista menstruationen. Klimakteriesymtomen kan börja
redan ett antal år före menopausen och fortsätta i flera år efter den. När symtomen börjar före
menopausen kallar man ofta den här tidsperioden för förklimakterium eller preklimakterium.
Menopausen beror på att äggstockarna slutar producera östrogen, men före menopausen kan
produktionen ofta vara nog så varierande. Det här leder till att klimakteriesymtomen kan gå i vågor.
Till en början känner många av symtomen i de skeden av menstruationscykeln när östrogennivån
också annars är som lägst, det vill säga precis före och under mensen. Därför kan det vara svårt att
skilja på klimakteriesymtom och premenstruellt syndrom, det vill säga PMS-symtom, som infaller före
mensen, särskilt som förklimakteriet präglas av humör-svängningar och till exempel värmevallningar
är mer sällsynta.
Klimakteriet konstateras antingen utgående från att mensen upphört eller från typiska symtom. Det
finns ett laboratorievärde, FSH (follikelstimulerande hormon), som är förhöjt efter menopausen, men
nivån börjar svänga betydligt redan många år före menopausen. Därför är FSH användbart närmast
när man undersöker varför mensen uteblivit för en person som är under 45 år. För någon som är i
typisk förklimakterie- eller klimakterieålder visar FSH-värdet hormonnivån bara för provtagningsdagen, och ger ingen vägledning för hur situationen kommer att framskrida.
I Finland har många som är i klimakterieålder hormonspiral, vilket gör att de inte nödvändigtvis har
några blödningar alls. Hormonspiralen hjälper inte mot klimakteriesymptom, så därför börjar
symtomen vid samma tidpunkt som de skulle göra utan spiral. Samtidigt är det bra att veta att cirka en
tredjedel inte har just några klimakteriesymtom alls. Om den som har hormonspiral får klimakteriebesvär som försämrar livskvaliteten kan spiralen kombineras med hormonbehandling. Om spiralens
livslängd närmar sig sitt slut, och du har varken har symtom som tyder på klimakterium eller mens, är
det skäl att planera fortsättningen tillsammans med en läkare. I många fall är det godtagbart att
förlänga bruket av spiral tills det är sannolikt att menopausen är ägt rum.
För dem som använder preventivmedel som innehåller östrogen är det ännu svårare att utreda
situationen. Preventivmedlets östrogen åtgärdar nämligen i allmänhet klimakteriesymtomen.
Preventivmedlet kan också å ena sidan göra att mensen uteblir, trots att den annars skulle fortsätta,
och å andra sidan kan det under pausdagarna förekomma blödningar, trots att mensen redan
upphört. Klimakteriesymtomen kan dock ge sig känna de pausdagar som kan höra samman med
användningen av preventivmedlet. Det är bra att fortsätta med ett beprövat östrogenhaltigt
preventivmedel åtminstone till 50 års ålder. Efter det ska du gärna diskutera situationen med din
läkare och få en individuell plan för fortsättningen.
Minipiller innehåller bara gulkroppshormon och leder ofta till att mensen uteblir. Eftersom minipiller
inte innehåller östrogen lindrar de inte klimakteriesymtomen. En del minipiller förhindrar dock
ägglossning och kan på så sätt i teorin minska växlingarna i hormonbalansen som hör till
förklimakteriet. Det finns nästan inga risker med minipiller och du kan lugnt använda dem till exempel
tills du fyllt 55 år.
Om den som fyllt 45 år har värmevallningar eller andra svettningssymtom kan man anta att de beror
på klimakteriet. Om symtomen består till exempel av enbart muskel- och/eller ledsmärtor,
nedstämdhet och sömnlöshet, kan de höra ihop med klimakteriet men det kan också finnas andra
förklarande orsaker i bakgrunden. Om symtomen är besvärande kan man pröva på
hormonersättningsbehandling, som ska hjälpa på några månader om det handlar om
klimakteriesymtom.
Översättning: Folkhälsan
Texten finns också på Folkhälsans hemsida
